Den Nakna Historien

Nu har jag kämpat i över  10 år med att på allvar  hålla mig ifrån Herointräsket och om jag ska vara ärlig så börjar jag bli trött pådels mig självmen även på det sätt  jagblivit behandlad av svensk narkomanvård.

Från det att jag var 17 år har jag mestadels levt och gjort det som varit nödvändigt för att få i sig nästa livsnödvändiga sil med heroin. Allt från att den första tiden då jag hade råd att jobba men med tiden även allt från snatteri och stöld till villainbrott. Så länge det drog in deg för att köpa heroin ,var det  OK.  Det var det vi levde för,det var det  mina bröder och vänner dog av. Går du dagligen på hroin och diverse andra preparat som förstärkte effekten, då blir det till slut allt kretsar kring. Ditt samvete över vad du gjort för att få tag i ditt livselixir bedövar du så gott du kan med att pendla mellen död och medvetslöshet.

Visst, det var ingen som tvingade mig att vid 17 årsålder sätta min första fix i armvecket,det var mitt eget val, jag hade kunnat säga -Nej tack.. Men jag var så pass deprimerad och full av ångest att jag egentligen bara ville försvinna,jag kände mig bara likgiltig och tänkte att livet inte kunde bli mycket värre än det var så jag rullade bara upp skjortärmen och lät min bäste vän(som dog av överdos 2 år senare) sätta min jungfrusil.Hur många vänner som dött pga överdos där heroin varit med har jag slutat räkna för länge sen.

Jag sa bara WOW!!!  Oh my God, jag har hittat hem.. På nåpgra få sekunder rann all ångest av mig.      Jag minns i min naivitet på fullaste allvar att jag tänkte att om jag bara har 500 spänn  om dagen, då skulle jag kunna leva ett liv utan ångest och fobier. För första gången i mitt liv kunde jag andas. En kabbe 0.2 ggram thaismack om dagen och livet var löst. Det var så det kändes. i början. Men sakta men säkert förvandlades livet till en evig jakt på nästa dos och den största skräcken var abstinens. Jag var en heroinslav!Hur dum kan man vara,men jag är tråkigt nog inte  den enda.

År 2000 hade jag gått på heroin i13 år och tro mig ,jag var trött,så trött,på den eviga jakten på en fix. Jag kände att det var dags att stila sig  eller gå in i evigheten ,kanske i en 5″-kronorstoalett utanför MARIAPOL, eller då hellre  i en skogsdunge längs tricken vid svedmyra. Eller varför inte i trappuppgången där langarna bor.  En gång låg det en död kille i trappen,sprutan var kvar i armen,läpparna blåa i ett gråvitt ansikte. Hans ögon strirrade liksom oförstående rakt fram,jag stängde hans ögonlock och tänkte “insh Allah, han såg persisk ut.Hans “kamrater hade tagit det lilla av värde han haft,eftersom en tom plånbok låg slängd på golvet. Dom kallas för likplundrare,eftersom dom stjäl den dödes ägodelar.Inte ens ambulans hade dom kallat på, eftersom rigor mortis,likstelheten trätt in.Se, vad beroendet av heroin gör med en människa. jag  kände mig totalt maktlös. Jag försökte visserligen att sluta droga genom att vara på behandlingshem men det föll tillbaka till heroinet. Det längsta uppehållet var när jag var på Le Patriarche. Jag var i Frankrike i ett år och i Chile sex månader.Men det första jag gjorde när jag kom till sverige var att åka till plattan och köpte en kabbe heoin. Trots att två bröder dog av överdos kunde jag inte sluta. Så djävla torsk blir man!. Många gånger har jag undrat varför inte jag dog, alla runt omkring dog ju som flugor. Kanske är det för att jag oftast tar en liten dos när jag inte vet vad det är för kvalitet. Eller är det skrivet i stjärnorna att jag ska leva. Men att leva som en djävla råtta ska väl inte vara meningen med livet…

När jag var 30år kände jag att botten var nådd.Det fick vara nog,Jag orkade inte mer.. Då dök det upp en ny medicin som heter subutex och jag hade turen att få vara med bland dom första som fick prova det i en studie under dr Johan Kakkos ledning. Och vilken befrielse det var att slippa abstinens, att få känna sig som en människa igen.Det tog ca en månad innan jag skaffat ettt jobb i Grand Hotels personalmatsal och det gick så pass bra att jag fick fast anställning. Och suget efter Heroin minskade och det var lönlöst att ta heroin eftersom  om man har en dos på 24mg om dagen så hade heroinet ingen effekt,det var som att kasta pengarna i sjön.Och det var det som var meningen:att rädda liv. Att man får återfall på andra droger är inte konstigt,en gång narkoman , alltid narkoman. Det viktigaste är ju att rädda liv. Men här krockar det, ja det blir skevt. Jag är glad att subutexen och även metadon räddar mig från att dö. Och narkomani liksom alkoholism och diabetes är livslånga sjukdomar. det gäller att sköta sig sågott man kan. Men om jag visar sjukdomstecken och lider av depression och panikångest (ja, även heroinister kan ha ångest) och är i behov av besodiazepiner eller/och Lyrica så kan det skapa stora problem för mig,ja,även livshotande. Varför? Jo, för att om inte läkaren anser att du ska få dessa preparat så blir du bestraffad på flera olika sätt.  Om du visar tecken på din sjukdom,ja, då kan dom tex tvinga dej att gå till mottagningen varje dag för att du ska få ta din medicin under övervakning. Dom nekar även att ge patienten sin medicin om du kommer för sent. Har du rökt några bloss marijuana så kan dom till och med stänga av patienten helt och hållet.! Olika mottagningar har olika regle rberoende på överläkarens egna ideologi. Och dessa ständiga urinprover,man skulle kunna tro att urinet är heligt. Visar det spår av sidobruk, ja, då blir du bestraffad. Kanske till och med utskriven. När du behöver stöd som mest,ja då kastar dom ut en. Jag som trodde att vi hade subutex och metradon för att rädda liv. Många överdoser med dödlig utgång sker faktiskt i samband med att du har blivit av med din livsviktiga medicin. Om jag nu visar  tecken på att jag röker hasch eller tar amfetamin, varför ska jag då bli bestraffad med att bli av med  den medicin som trots allt håller mig vid liv.?? Det är många läkare som bidrar till att folk dör när dom bestraffar genom att skriva ut folk som visar tecken på den sjukdom dom faktiskt lider av. Det är att jämföra med att om en diabetiker kaanske har ätit lite för mycket fel mat på julbordet,och läkaren säger: -Du får inget insulin på två veckor så kanske du lär dig att inte äta fel mat….

Under dessa tio år jag aktivt försökt undvika heroin har jag haft subutex 7-8 gånger och metadon 2-3 gånger men när jag visar tecken på min sjukdom har jag blivit utskriven. Jag försökte med att flytta till västkusten men nu finns det överallt.  Det är ett under att jag inte ligger 180 cm under marken eftersom medelåldern för en heroinist är 34 år. Jag är 40 år idag och jag lever. Men jag känner att livet hänger på en skör tråd. Det är bara ett par veckor sedan jag vaknade upp på st Göran efter jag råkde få tag i heroin som var av bra kvalitet. Ska det fortsätta så här? För ca tio år sedan skrev dr sussanne Londre ut 4mg xanor/dag  mot min kraftiga ångest,vilket var nödvändigt. Sen började jag få metadon och hade kvar xanoren mot min ångest,vilket oxo var nödvändigt. Efter några år böt jag till dett lite mildare subutex, eftersom jag ville vara mer alert när min dotter föddes.Visst fick jag återfall då och då men i det stora hela var livet mycket bättre än det hade varit innan,då jag tog heroin. Av någon anledning tyckte min läkare att jag skulle pröva en annan ny medicin,Lyrica,istället för xanoren. Jag var skeptisk först i och med att jag provat många olika mediciner mot deppression,men hon var ihärdig och gav mig en karta att prova åtminstone. Till min glädje fick jag inte lika djupa depressioner. Sen efter ett återfall sade dr Per Persson dv överläkare på NÄL att jag hade 10(!) dagar på mig att sluta med xanoren,som jag ätit i flera år.  Där har vi ännu ett exempel på bestraffning : Det är livsfarligt att avbryta medicinering på det sättet,man ska treppa ner iunder lång tid. Det slutade med att jag blev utskriven även från subutex,som är mitt skydd mot heroin. Resultatet blev att familjen splittrades edftersom jag måste ha opiater i kropppen för att fungera,så jag drogs till stockhlm och fastnade på heroinet igen.

Jag har alltsåfrivilligt försökt  hålla mig drogfri med subutex/metadon , xanor och Lyrica i 1 0 år.Nu i våras bestämde sig min läkare Lars ture ,som jag träffat max en kvart, att jag inte ska få några andra mediciner än scizofrenimedicinen Seroquel.Trots att det är emot alla kända forskningsrön att utan nedtrappning avbryta så pass stark medicinering så är det precis det läkaren gör. Trots visst sidomissbruk. Han vet mycket väl att det ärså gott som omöjligt för mig att bryta dessa mediciner så tvärt.Med deras goda minne vet dom att jag är tvungen attvara kriminell, i och med att jag inte längre får utskrivet de mediciner jag haft i snart tio år.Det är inte bara mitt liv som är i fara,det kostar samhället enorma pengar att ha en aktiv heroinist utan  subutex eller Metadon. För att bekostta 1000 kr till heroin krävs 3000 i stulna saker. Då är inte kostnad för polis tullen,fängelseplatseroch  sjukvård inräknat.För att inte nämna mänskligt lidande. Jag har i månader försökt få tid hos min ansvarige läkare men tji får jag,han har inte tid!  Jag fick tag i honom i korridoren,jag får ju ingen träff med honom, och frågade hur i hela friden jag ska överleva. Vet ni vad lars ture sade??? -Håll huvudet kallt!!  Hade jag haft huvudet kallt hade jag väl aldrig knarkat.. Det är så mitt huvud kokar  av frustration.Jag tror inte dom fattar vad det handlar om.. Allt jag önskar är ett anständigt liv…Jag är tydligen  för sjuk för att få vara kvar inom behandlingen trots att det är det som hållt mig vid liv de sista tio åren.

Vaknar av att jag skakar av köld. Hade jag varit läkare hadee jag dödförklarat mig själv,så kalla var mina lemmar.. Men det faktum av att jag skakade så fruktansvärt gjorde att jag inte dödsförklarademig. Och tur var väl det,mina vänner ute i cyberrymden…

Nu , 30 minuter swnare förstår jag att det var vanlig nedkylning rent fysiskt. Hypertermi kallas det visst.. Men det finns en annan sorts kyla, en kyla som kan uppstå vänner emellan, o den är långt mycket värre än att vakna o se sig själv ihjälfrusen på en parkbänk eller i ett soprum. Kylan vänner emellan kan smyga sig på långsamt,långsammare än en mask på vandring efter föda i fertil jord.Den har inte bråttom ty den föder sig närhrlst det passar.. Men förr eller senare har den varit överallt. Lugnt o metodiskt tar den sig igenom allt som den föder sig på. Det värsta som kan hända är att odalmannen med sin nyvässaaade spade klyver dig i två.Men vad gör väl det, maskens avhuggna del växer ut o han blir som en ny mask. Det är därför det inte finns maskar i himlen…                                                                                                                        Temgesicen värmde min kropp på 40sekunder. Jag säger kropp för mitt sinne är fortfarande kallt. inte dödligt kallt men men kall som en röd oxe med vodka o en massa isbitar. Har du t e x två isbitar så smälter dom ganska snart,men har du sex isbitar tar det mycket längre tid, för mycket is håller kylan bättre än två isbitar. Det könns som om att jaf har is innanfor pannbenet,lyckligtvs verkar det mesta vara drivis. Men hur i herrens namn finns det drivis, den borde rimliftvis komms ifrån den glaciär jaghar nere vid vid den bakre delen av hjärnan.? Jo, den is jag pratar om är en en känsla av ett livslångt förnekande av trauman. Nu är trauman lyckligtvis inte alltid av ondo,men luftar man inte sin hjärna då o då, ja då är det risk för att man bygger lager på lager och förpassar händelser i glaciären. Du har mental istid,och behöver jag förklara mer!? Se vad växthuseffekten gör med vår planet!  Se också vår planet , den består av ca 70% vatten och 30% organisk massa,. Betänk nu att männixkokroppen  består av ca 70% vätska. Ser du sammanhanget!? Som vi måste vårda våran planet så måste vi vårda våran kropp. Det är inte bara vi som får utbrott. Orkanen Katrina,smogen över Mexico city,Kina som en gång hade fisk i floderna består nu mest av kemikalier  som industrierna släpper ut.Allt detta är symptom på grav ohälsa.Lev väl, tänk sunt o så kan vi väl lämna jorden vi ärvde till våra barn ibbab planeten dör…..

Jag Vaknade av att jag skrattade och när jag insåg att jag befann mig i verkligheten log jag ändå och lät den lustiga känslan dröja sig kvar så länge som möjligt. Vilken lustig dröm!!

” Klockan hade slagit midnatt i storkyrkan men i den flott inredda 1600-tals lägenheten var stämningen hög. Det var inte högljutt, bara ett sorl av människors konverserande, skrattande, och ibland ploppade det till när en ny champagneflaska öppnades av salongsberusade män i kostym. Och kvinnorna som en del nästan var flickor log, skrattade och log medans kristallglasen fylldes på nytt av den gyllene, pärlande drycken. En korpulent man med tupe drack champagne ur en ung kvinnas röda högklackade sko. Han drack ur och kände på kvinnans lår och såg med lysten blick på hennes uppnosiga bröst och körde sedan in hela ansiktet mellan dem. Kvinnan tog honom i nacken och lät honom fortsätta kladda på henne. Fler par gjorde sitt för att göra stämningen erotisk  och plötsligt satt jag där i en mjuk skinnfåtölj  med en brasilianska, eller om det var Portugal hon kom från, vi mös i alla fall på portugisiska men på ren svenska var jag mest kåt.

Då slog en man till höger om mig näven i bordet så att glasen dallrade, och plötsligt stannade alla upp och musiken tystnade.

- Nä, nu jävlar har jag fått nog! Inte bara för att det liknar sodom och Gomorra , men jag börjar tröttna på allt rövslickeri. Lismande Svinpälsar är vad ni är allihopa, vad mig anbelangar kan ni fara åt helvete!!, röt mannen till höger om mig , och jag kunde se hur rasande han var. Blodådrorna i hans högröda ansikte var sprängfulla och ögonen var vilda som en vargs. Men dröm om min förvåning när jag såg att det var Kungen som höll på att explodera av rasande vansinne. Carl Gustav XVI ,Konung av sverige, alltså.

Allt stannade , man kunde höra sitt eget hjärta stanna,så tyst vart det..Så vände han sig mot mig, log ett snett leende, blinkade med ena ögat och sa -Du kör!, och så kastade han ett par bilnycklar som jag lätt fångade, trots att jag hade en tjej iknät och en flaska dom Perignon i ena handen. Det här kändes nästan lite overkligt, fan , jag är på samma fest som Kungen och nu vill han dra iväg med mig som chaufför. Varför mig, jag är ju bara jag, och jag vet inte ens hur jag hamnat i detta sällskap över huuvudtaget. Men låt gå,underligare saker händer väl ibland.

-Kom så går vi, sa Kungen och innan vi lämnade vi tillställningen tog han ett par flaskor skumpa under armen och sade åt mig att göra likadant. Plötsligt körde jag en volvo 142 utan servo som slirade fram genom ett snömoddigt gamla stan  riktning östermalm. Vid skeppsbron var det rött ljus men just som jag växlade ner för att stanna skrek kungen med en kraftig stämma som befallde mig. -KÖR ,BARA KÖR! Att kungen hade en så kraftig röst hade jag aldrig trott om det inte var för att jag hörde den, ja jag till och med kände rösten vibrera, som vore den övermänsklig, och jag minndes hur alla på tillställningen hade stelnat till när Kungen fått nog. Jag gjorde som jag blivit befallen , gasade på mot rött ljus över skeppsbron och svängde höer på strandvägen. Som tur var det folktomt vid den här tiden på dygnet så ingen blev påkörd. Jag såg i backspegeln på Kungen. Han halsade ur en champagneflaska, det rann om mungiporna, jag tänkte tyst för mig själv” Fan som han beter sig, kastar ur sig livsfarliga befallningar och dricker som en bondlurk, kan det verkligen vara Sveriges konung som sitter i baksätet, och varför kör vi en gammal risig volvo och inte en lite ståndsmässigare bil!?”. – Jo, det ska jag tala om för dig när vi är framme, men ta vänster här, sen vänster igen på gården. Här har jag en liten lya som jag drar mig undan ibland när jag vill vara själv. Av nån anledning blev jag inte förvånad över att han läste mina tankar, jag tyckte allt va lite konstigt ändå, det var bara följa med och se vad som händer.

I nästa ögonblick satt vi i ett vardagsrum i en sliten soffa, ett glasbord som var fullt med tomma ölburkar,ölflaskor med fimpar i och asskoppen var så full av fimpar att det även låg fimpar på själva bordet. Ja , det såg ganska ofräscht ut, milt sagt. Plötsligt insåg jag att det var hemma hos mig vi satt, hotellhemmet på Magnus Ladulåsgatan. Jag satt tyst och försökte komma underfund med min verklighet. Har jag fått en psykos igen, drömmer jag eller är det så här det är? – Bry dej inte om vad som är eller inte är, unge man sa Kungen, det är inte så viktigt, jag behöver din hjälp. -Vad kan jag göra för dig, ers majestät? frågade jag. Lika snabbt som nordsjön kan gå från lugnt hav till storm, skiftade Kungens humör,plötsligt var han arg och blixtar sköt från hans öron, och han väste:- Kalla mig inte för “ers majestät” en gång till för då jävlar, och jag tyckte jag skymtade en kniv i hans byxlinning, – jag heter Kalle,kom ihåg det !! – Visst Kalle,vad kan jag hjälpa dig med, frågade jag, jag är bara en vanlig mäniska, du är ju , eh, ja, du vet, du bor i slottet och jag bor här på hotellhemmet för hemlösa.. Nu lugnade han sig igen och sade”-ja, det är just det. Du är en vanlig människa, jag är kung i sverige,men jag pallar inte med trycket längre. Ni tror att jag har det så djävla bra som lever i slottet på skattebetalarnas pengar och det enda jag behöver göra är att representera sverige,klippa band o dricka champagne och äta gåslever hela dagarna. Men jag pallar inte längre,helt längre. Och så brast han ut igråt. Tårarna rann och han hulkade och snorade, aldrig hade jag sett en vuxen karl gråta så intensivt. Han grät inte som en kvinna ,det här var nåt annat… Han grät som en kung som förlorat sig själv och sitt land.. Det var mäktigt att se. Efter en stund började jag tycka synd om honom och gav honom en gammal t-shirt att torka sina tårar och snyta sig i. -Seså, torka dina tårar och snyt dig ordentligt, fräs ordentligt och låt sorgen komma ut och in i tröjan. Den slänger vi hur som helst. Men om jag förstår dig rätt så verkar du lida av prestationsångest, möjligtvis posttraumatisk stress, men det är lite tidigt att säga än,jag har ju precis träffat dig, och själv är jag inte säker på om det här är en dröm eller om det händer på riktigt, så Er,, f´låt Kalle, vi chillar en stund, lugnar ner tillvaron lite, jag sätterpå lite lugn musik och så tar vi det hela från början, låter det OK för dej? Kungen verkade lite ängslig men efter en stund satt han tillbakalutad i soffan och lyssnade på “Dark side of the moon” . Jag tände ett par värmeljus, bryggde lite the som jag spetsade med lite xanor, det sista jag ville ha var nåt fyllespel med nån som trodde han var kungen. Själv kände jag mig lite förvirrad, vem var denne man, var kom han ifrån, var han bara ett fantasifoster, en produkt av min sjuka hjärna?? Bäst att ta det så lugnt som möjligt, i morgon när jag vaknar är han säkert borta…  – Kalle, känner du för att röka en fet? Jag har värsta bubbelmarret! Drar vi en sån så kan jag lova dej , Kalle, att allting är löst i morgon när vi vaknar, du kan slagga på soffan, no problems!!  – Vad menar du, är det narko tikka du pratar om, sa Kungen. -Lugn Brorsan, lita på mig nu, allt är ändå bara en dröm, så låt oss leva den då, eller?? Du har inte ens fråågat mig vad jag heter, KALLE, sade jag med övertydlighet….   -Du heter Mikael, du kommer från  Tyresö. Ditt liv har du hängande på en mycket skör tråd och du ska vara glad över att jag valt just dig,en dag komer du att tacka mig,tro mig, unge man.. Jag kände vreden inom mig växa men tyglade mig och sade. OK, Kalle, den här jointen är för dig,rök dig mätt och följ med… Vi tände på.. sög i oss den feta jointen, röken tätnade och snart fyllde den upp rummet och vi satt i en dimma som heter duga. Kalle började prata om ett slag vid Lutzen  år 1632 dåGustav II Adolf stupade men jag förstod inte riktigt vad han ville och sade att dom kanske hade rökt för mycket om dom stupade i dimman. Kalle gav mig en örfil så det bara smällde och sa”-driver du med mig pojk, har du inte läst historia???” Jag kände mig dum men visste samtidigt att Kungen, eller Kalle, skulle tryna som en nyfödd bäbis inom 5 minuter.. Vilket vi båda två gjorde…..
Klockan 0845 vaknade jag med sedvanlig ångest vilket jag botade på tio minuter,en 2axanax å en 8 “buppenoffe”. När jag så småningen mådde ok lade jag märke till att det låg en pajsare i soffan å drog Feta timmerstockar. Jag kände nästan vibrationerna av de grova snarkningarna men Hans,.. Kalle var det visst, Han fullkomligt vibrerade av snarkningarna. Jag rullade en liten morgoncig ochförflyttade mig närmare för att komma underfund med om det var kungen påriktigt. Eller om det skulle visa sig vara en vanlig överförfriskad snubbe som jag lånat soffan till… Men ju mer jag studerade den kraftigt snarkande mannen desto mer tyckte jag han liknade Kungen. Till sist gick jag ut på muggen där nån veckotidning hade en otorkad bild på inte bara kungen, men även Drottningen o deras tre arvingar. Victoria,som jag var så kär i när jag var elva år(dt i sig är en annan historia) och godingen Madeleine.. Jag rev ur bilden på Kungen för att jämföra,dt finns ju så mycket bedragare,ni vet!.. När jag kom tillbaka till soffan häpnade jag så pass att ena ögat ploppade ut. Hans Majestät hade öppnat balkongdörren i bara mässingen, och det primalvrål han utlät väckte säkert södermalm. Jag såg muslimer springa till moskén i nyvaken skräck för att ha missat den första bönen. Två minuter senare bankar lika många väktare på dörren och undrar vad i helvete dt e som pågår!! Jag hänvisar till att mitt blödande magsår inte kan ta hänsyn till tider och tillägger: Få min läkare att skriva ut nå´t mer potent än alvedon och atarax i att dom bevidligen inte lindrar smärtans vrål, nä, dolcontin så blir min mage tyst. Väktarna vände på klacken och gick utan ett ord.
Plötsligt får jag en handflata i ansiktet så jag i alla fall såg julstjärnan från i julas, och landade i soffan. Nä, nu började jag tröttna fläsk på min gäst, Kung eller dräng, nu jävlar ska han få höra!! Och svarar han fel är det inte mitt fel att det är tre våningar till asfalten nedan.
“- nå, Kung över sverige eller inte,här ere jag som e boss,kommer du inte med en vettig förklaring till ditt beteende, tack för skumpan förresten, så har du en 8meter ner!! Jag var så arg att jag inte märkte att jag stod och spottade Kungen i ansiktet,han sade som inget hade hänt:-”, ädle medborgare,Skulle ni ha vänligheten att sätta fyr på den rullade cigarettten så ska jag försöka få er att förstå mitt uppträdande!!”
-”OK, ja e inte den som är den,låt miig höra din historia”. Jag tände den,drog en lunga och skickade till KU..Kalle.När röken skingrades och vi båda satt bekvämt betrktandes varandra, sade jag “-Vill ers nåd kalle berätta nu?? Han fuktade läpparna och började sakta berätta en historia som fick mig att baxna!!!

syrenerna blommar i bersån och näktergalen kvittrar…   Fan,

“Ärlighet varar alltid längst”, har man nog hört oräkneliga gånger när ämnet moral kommer på tal. För ens eget samvete så är jag benägen att hålla med men när man gång på gång snarare känner sig bestraffad när man är ärlig, då känner jag att det gamla talesättet inte håller. ” Iden bästa av världar” möjligtvis men nu lever vi tyvärr i en förljugen värld, där tom ohederlighet och kriminalitet snarare är regel än undantag. Att oärlighet snarare är regel än undantag klarnar om man tänker till en liten stund. Givetvis finns det ärliga och goda människor, men lejonparten lever på ett eller annat sätt som skjuter det gamla talesättet i sank. De som förnekar att vi lever i ett korrupt och förljuget tror jag ljuger, eller är godtrogna..

“Bottenskrapet”,eller de som står lägst på den sociala stegen tvingas ljuga dagligen för sin överlevnad, det betyder inte att dem skulle vara sämre än andra. Tvärtom hittar man dom rakaste människorna bland missbrukare och kriminella, dem har ju inte så mycket att förlora. Undantag finnes. Ska man få ut socialbidraget kan du ju inte säga att du dricker eller knarkar,då sänks normen eller andra åtgärder vidtas. Som om en missbrukare inte behöver mat eller en säng att sova i. Där är det kommunen som bryter mot lagen om att vara försörjningsansvarig för de som vistas där.

Sedan har vi den lägre medelklassen som kämpar för att leva ett vanligt liv med jobb, familj. Ofta är det ensamstående mammor eller pappor som inte har råd att ge sina barn ens ett sport- eller sommarlov värd namnet. Tänk ångesten och skammen de känner när barnen samlas och jämför julklappar, presenter och resor med varandra. Snacka om att få våra barn att känna sig mindre värda redan från första klass. Själv lärde jag mig ljuga om vad jag fått i julklapp eller födelsedagsgåva. Och mamman som kanske har ett undebetalt jobb som piga åt samhällets elit(om hon har tur) eller har ett jobb i kassan på ICA, vilket alltför ofta leder till att hon inte har mycket tid att uppfostra och umgås med sina barn. Detta hade kanske kunnat undvikas om inte det nygifta paret ljög för prästen om att hålla ihop för alltid, nä istället för att kämpa för att bilda en fin familj, så ger dem upp sin familj inför problem som dom allra flesta har i livet. Barnen får sin uppfostran av äldre “kamrater” som lär dom snatta och rycka handväskor av pensionärer. Som tur för pensionärerna är det mer lukrativt att sno en scooter av en tonårstjej(som kanske har sommarjobbat eller har föräldrar som har råd). Eller så uppfostras barnen av skräpet på TV eller spel där dom dödar varandra fiktivt. För vissa blir detta fiktiva dödande verklighet för vissa. Det märker man om man ser hur våldet bland unga bara blir grymmare och råare, detta har jag sett under min korta livstid på 40 år.Att våld på TV eller spel har ett samband med riktigt våld är en ganska trolig teori, speciellt när barnen inte fostras av bägge föräldrarna. Vad vet jag?  Inte heller skolan är kapabla att uppfostra våra barn. Det är dock inte lärarna det är fel på, det är snarare att våra folkvalda inte ger skolan de resurser som krävs.Våra politiker sänker hellre skatten än att ge våra barn en rättvis start i livet. Varför placerar annars föräldrar som har möjlighet sina barn i en skola där dom inte ens bor? Helst i en privat friskola där dom satsar på eleverna. Tillbaka till den ensamstående föräldern som bara kan drömma om att bara för en gång i livet åka på en charter i Grekland. Eller åtminstone campa en vecka eller två på Öland. Har dom tur kan dom hyra ett rum till någon,men skulle myndigheterna få nys om ryker socialbidraget. Vissa föräldrar som inte har jobb måste gå på soc för att kunna försörja familjen. Har du inte mössan i handen,så att säga, riskerar du att bli otrevligt bemött. Och detta av en kommunalt anställd som betalt för att ge en medborgare i nöd sin lagstadgade rätt. Vissa beter sig som om det var deras egna pengar dom gav ifrån. Tack och lov har inte alla socarbetare en sån stil gentemot sina klienter. Tro mig, jag har erfarenhet av ett antal socialarbetare. Många är genuint intresserade av att hjälpa till samtidigt som man kunnat bevara ett visst mått av integritet. OK,det är klart att man är tvungen att lämna ut sig och fullmakt om ens ekonomi. Men varför är man tvungen att lämna ut bankkonto,deklaration mm och samtidigt försäkra på heder och samvete att allt stämmer!? Då tänker jag att dom redan utgår ifrån att man ljuger! Jag hoppas jag har fel!!

                                                                                                                             Tyresö 5e april kl.04:o4 år 2011

Återfall i sjukdom. Jaha, åtta dagar gick det den här gången utan återfall . Jag hade planerat försiktighetsåtgärder i form av sub( Tar bort effekten av heroin) + att jag hade lite ångestdämpande. Men det räckte tydligen inte. I slutändan var det min svaga karaktär jag föll på,valet var mitt, fast det sitter så inlärt i mitt beteende.. Jag skulle haka på en polare o hans tjejkompis till en klädesaffär som av alla stälen råkade ligga  på Sergels torg. Jag har inte behövt ekiperingsinrättningar till annat än att stjäla i så jag sa till minz goda vänner att jag röker en cigg strax utanför, vilket jag var övertygad om att jag skulle, inget annat.. Som missbrukare har man varit expert på att ljuga och manipulera men lättast blåser man sig själv. Rökte min Winston, och lät minnena ta mig tillbaka till 1978, och de bekymmersfria dagarna vårt cykelgäng levde. Öringe var en enorm radhusbebyggelse, ett paradis för ett grabbgäng som tyckte om att bygga kojjor med prima byggmaterial, ha eld vid våra läger, röka våra cigg som vi norpat av föräldrarna, drack folköl E. mellanölets avskaffande.Sniffa lim började också vi med i skogarna i Öringe. Otaliga gånger har jag undrat “varför de flesta av oss fortsatte och verkligen tog trampolinen o dök ner i helvetets pool”, en av dn största anledningarna var nog att jag kände att jag var vuxen nog att avgjöra vilka njutningsmedel som passade mig bäst!! Cigg var avgjort dt lättaste o kirra, sen kom kontaktlim o bensin, ibland hade nå´n med sig lite häxblandning. Smakmässigt måste jag nog föredra kontaktlim även om lösningsmedel o sånt löser upp det viktigaste organet: hjärnan!!!!!”-Smaka på den ni, som Hannibal Lecter,skulle ha sagt.. Om inte jag hade börjat med cigg så är det mycket möjligt att jag fortsatt umgås med min då bäste vän och “brorsa. Vi skulle ju blivit fotbollsproffs, lr ambassadör åtminstone.. Nä, men ett vanligt kneg, en lya, familj osv. Leva “den svenska drömmen”. Jag är på fullaste allvar övertygad att tobak har ett stort ansvar när det gäller människors väg till vidare missbruk. Sen skall det ju smakas alkohol förstås. Vem fick inte som 12-åring sin första snaps av en pajas med en löjlig hatt på huvudet som lekte dagis eller nå´t!!? -vem har inte hört ” Nä, nu ska jag ta mig en giftpinne, men lova att aldrig börja röka,lova mig det lille vän!?” Vilken nybörjare blir inte lite grön i fejset o spyr lite första gången. Men vuxen känner man ju sig, i alla fall bland jämnåriga…. Däremot känner jag knappt en enda alkis eller drogmissbrukare som inte började sin bana med tobak eller folköl. Och det är vi föräldrar som lärt dom, dom har ju knappast lärt sig själva..  Hur som helst, där jag stod o väntade på mina vänner som shoppade fick jag plötsligt syn på ett par bekanta ansikten och nå´n minut efter satt vi på T-banan till Gamla stan. In på en toalett och rökte lite “base” och efter det köpte jag en dos heroin. Det måste vara ett symton på en synnerligen allvarlig sjukdom om man frivilligt väljer att spendera 1000kr på trekvart. Så, skärpning nu,Micke!!!!

När nackdelarna tar över det positiva eller när bruk blir missbruk.

Jag valde att börja min berättelse när heroinet kom med i bilden för det var då desperadon i mig vaknade och allt gick överstyr. Jag hade visserligen börjat med cigaretter i 9-årsåldern, senbörjade jag sniffa kontaktlim tills vi var gamla nog för att få köpa hasch. Av omtanke för lillebrorsan och mej hade våra äldre bröder hotat de lokala langarna med pisk om dem så mycket sålde en smula till mej och lillbrorsan. Men när jag började i sjuan var det inga problem att få köpa, även om några sa typ” du har inte köpt det av mej, lova mej det”. Men haschet fick mej att må dåligt psykiskt sämre men jag fortsatte ändå, jag mådde inte dåligt varje gång, tvärtom har jag många fina och roliga minnen av rökat. Men jag mådde sämre och sämre med tiden, jag var inte längre den roliga spontana grabben som jag en gång varit. Därför var den ödesdigra dagen jag provade heroin också så djävla positiv eftersom åratal av fördämd ångest försvann hux flux och jag fann i mitt nya h-påverkade jag en person som jag inte sett på många år. Ja, jag var till och med bättre på alla sätt ochvis. Jag var en ny ung man med framtiden som bara väntade på mig.! Men hade jag då vetat vilken sorts framtid som väntade mig , ja då hade jag nog slutat med allt vad droger innebar,allt från tobak, öl och helt klart hade jag lagt ned att röka fett… Sanna mina ord!!! När jag fyllde arton gick jag dagligen och slog i mig fyra fixar om dagen, och pengar ordnade vi ganska lätt, vi såg ju ut som två barnungar(vilket vi också var) så det var nog inte många expediter som misstänkte att vi stal kläder och parfym för tusentals kronor åt gången. Sen sålde vi vårtt byte till mindre nogräknade svenssons för halva priset ungefär, glada i hågen drog vi till Plattan och köpte kabbar, ofta var det thaismack. På 80- och större delen av 90-talet ,när det fortfarande mest var svenskar som sålde, då var det ofta bra kvalitet på grynet , och visst kunde man bli blåst då också men det går inte att jämföra. Idag är Sergels torg ett infekterat rövhål där krimmare står och trängs med blåsare. Aldrig att jag sätter min fot där igen. Det är ett löfte! Efter några månader var man tvungen att se till att man hade en liten “morgonfix” såvida man inte ville börja “drifta” abstinent, men trots att jag visste hur viktig “morgonfixen”  var så är det otaliga gånger som jag drog i mig morgondagens dos redan på kvällen innan. På nå´t sätt lurade man sig själv att det skulle ordna sig med pengar så fort jag slog upp korpgluggarna. 9 av 10 gånger förbannade man sig själv samma sekund jag vaknade,”varför kunde jag inte ha sparat den minimala dosen till morgonen,nu hade den varit guld värd”. För så är det, är en knarkare bra på att manipulera och ljuga inför andra, så är han världsbäst att blåsa sig själv. Då jag visste detta var det inte få gånger som jag skickade morgondosen välpaketerat i ett brev till mig själv. Det var på den tiden posten kom på morgonkvisten. Kl sex kunde jag sitta med frossa i morsans köksfönster spanandes efter en postcykel i timmar ,ibland. När brevet var i lådan dröjde det inte många sekunder innan jag svetttig och med darrande hand sköt i mig min “friskis”. Trots allt elände man kan tänka sig är det inget i världen som slår känslan att gå från tung influensa till att känna sig inbäddad i bomull upphöjt till 10. Det var oslagbart! Det är fortfarande oslagbart! Jag begriper inte hur n´åt kan ha sådan makt över en människa, det är ingen överdrift att det blir en mans favoritälskarinna. Jag har full förståelse att unga kvinnor säljer sina kroppar för ett par timmars lindring. Jag förstår att ohyggliga brott begås i desperation för drogen.  Nogån sa” Våra ungdomars blod flyter i drogens namn, så att drogen kan flyta i västerländska ungdomars namn”. Ord som får en att tänka,verkligen. Men vad gör världens regeringar för att om inte stoppa, så åtminstone minska skadorna???

                                                                                                                                     Tyresö 2 april 2011

1989, för 22 år sedan begick jag i min desperata jakt efter sinnesro ett misstag som kostat mig ett halvt liv i misär och djupaste elände. Efter att ha rökt cannabis sedan fjortonårsåldern mådde jag såpass psykiskt dåligt att när en kompis erbjöd mig en spruta med heroin så tänkte jag att ” det kan fan i mig inte bli värre än det redan är”. Jag fick min jungfrusil och på tio sekunder blev jag en ny människa. Ångesten och depressionerna försvann och ersattes av ett lugn som kan jämföras med den varma tryggheten man känner när man ligger i sin mors mage, det kändes som om hjärnanlåg inbäddad i bomull. I min naivitet trodde jag att om jag bara hade 500 kronor om dagen till en “kabbe smack” så kunde jag leva ett “riktigt” liv utan ångest och depressioner. Jag hade hittat “hem” helt enkelt! Föga anade jag att det var en väg av helvete jag gett mig in på. Ungefär två månader varade “smekmånaden”. En morgon vaknade jag och kände att jag hade influensa på gång. Jag ringde min olycksbroder till kompis och sade att “ä, jag får stanna hemma idag, jag håller på att bli sjuk”.. Men han skrattade bara åt   mig och sa att ” du, jag kommer över strax och gör dig frisk!”.. Hur då tänkte jag och drog täcket över igen eftersom jag kände som jag höll på att få frossa. Kompisen kom hem och morsan sa att det var en dum idé, han kunde ju bli smittad. ” ingen fara, det e lugnt”, sade han och  kom in på mitt rum och löste i ordning en fix, fann en ven på min ännu oförstörda arm, fick svar och tryckte in den genomskinnliga vätskan i min arm. Vad som sedan hände trodde jag var ett mirakel, från att ha haft influensasympton blev jag på tio sekunder en ny frisk ung man. Hade inte hakan suttit fast i mitt käkben hade den hamnat på golvet, så hänförd blev jag. “Va fan va de som hände” fick jag ur mig. Min kompis log och sade bara ” välkommen till klubben”. Känslan av att vara fylld av ångest så pass att luften är tjock som sirap, dina hjärtslag slår hårt och okontrollerat. Svetten som rinner längs hela din kropp är antingen varm, eller så är den kall.Blickarna, fyllda av osäkerhet, ångest och rädsla klarar knappt möta andras nyfikna eller igenkännande ansikten. De värsta blickarna erbjuder det förakt och äckel som dom sett en kackerlacka. Men nu var det min vän som kom,svettig och aningen långsam men med ett leende och en blick som lovade mig hela härligheten och mer därtill. Vad som sedan min kropp och psyke upplevde går inte med ord att beskriva, det var nästan rn religiös upplevelse. Sticket i armvecket, blodet som blandades med lösningen, och sedan tryckte han in lösningen. Jag hann knappt luta tillbaka huvudet på kudden innan metemorfosen satte igång. Jag kände en smak av eter och en behaglig värme spred sig ut i varenda del i min utmärglade kropp. Och mina mentala förmågor skärptes till nivåer jag inte trodde jag hade!! Hur vet jag inte, men jsg hade inte en gnutta ångest och mina annars så  djupa depressioner verkade vara som bortblåsta. I min ännu outvecklade hjärna trodde jag på nyktraste allvar att” fixar jag bara 500 spänn om dagen så har jag löst liivets gåta(i alla fall för mig). Jag hade jobb på en flyttfirma och varje fredag fick jag ca 3500 i ett kuvert och en enkel kalkyl gav mig precis vad jag behövde:1 kabbe smack om dagen. Boendet var kirrat eftersom jag hade ett eget rum hos storebrorsan som hade en stor lägenhet på Åsögatan. Han hade brytit nacken i en bilolycka ett par år tidigare och var förlamad från midjan och ner.Det var nu helvetet smög sig på.

Jag gick ner till tågstationen i Emmerdale, tog tåget ner till Göteborg, kände den iskalla januariluften bildas tilol kristalller i mina lungor samtidigt som röken från en Röd Prince gick ner  i mina lungor. Jag gick ut på Drottningtorget omedveten om att jag redan var iakttagen och utvald av en trio från “de vita snokarna”…. De hade beslutat för att “sälja mig ett par  kalsonger.. Jag tackade artigt Nej men dom insisterade att mina kalsonger behövde “tvättas”!!!

Asså, jag ,  jag blev osäker för en sekund och blev eskorterad till muggen på station av två Rumäner i mördarkostym för å checka om mina kallingar var skitiga eller inte … Jag hade ingen aning om konsekvenserna detta skulle få…. U believe me…. Jag beslöt mig för att samarbeta med mina plågoandar eftersom jag trodde detta var den snabbaste vägen ut..,

Men det visade sig att det efter bedömning av en kriminell lupp att det fanns en brun rand i moina Jack ´n Jones,, och vad kunde jag säga!? Vad kunde jag säga!? -Hur mycket blir jag skyldig???? -Jag har 25 lax på mitt konto , räcker det för att den bruna fläcken i mina kallingar ska försvinna??

Ja, for tj0ofem toosen , dina kalsonger ska skiina hela vägen till Stenungsund, där kan vi inte ge några garantier, fgör där är, där är det daggmaskarna som rular….

So,, jag känner ingen sorg för dig Göteborg…… sorry …..

EMMERDALE FARM 21 feb 2011

Första gången jag gick nedför den branta betongtrappan i den vita tegelvillan i 70talsstil var nostalgi känslan som dominerade. Jag mindes en tid fösamt r över 1o år sedan då jag o Maria bodde i villan en kraftigt slingrande o småbrant väg från tågstationen/sanhällets centrum med sin pizzeria,där har många pilsner slunkit ned. Vi har konsum och ett Ica  samt ett litet antal butiker med kläder frisör o en blå affär med speciella finurliga prylar,världens tr´åkigaste torg som bara är en asfaltsplan å en flaggstång. Några bänkar där inga fyllon sitter då vi inte har ett flasktempel,folk sitter i parken nån enstaka gång mken oftast hemma… Jag var rätt nykommen från Patriarche arbetsterapi i fratnkrike och chile i ettåetthalvt år och hade gått en termin på skurup folkhögskola.t Skåne var ganska sjysstt,jag delade rum med en syrian från södertälje,södertälje var kända en gång i tiden för sina kringlor , nu är det snarare känt för sina våldtagna pinglor när man läsere ju varit Expressen. Jag hade ju varit i drogrehabilitering i Lucien :Engelmajer behandlingsimpe3rium, jag hamnade först ne4re på La Boere, det försts centret han startade. Efter andra världskriget hamnade en del unddomar på drift.Lucien samlade ihop hippies o andra som inte ville leva i samhället köpte ett förfallet herresäte , och det vaar där de vildsna ungdomarna började restaurera den borgliknande,gården, de odlade grönsaker i växthus, de höll grisar,fjäderfän mm,.. I början var det tydligen ok med lite vin o marijuana men på 70 talet blev det tydligen drogfritt.. Undrar on det var hans syfte från början men han blev ju verkligen patriarken och det var en mäktig personkult runt honom, det gjordes verkligen statyer  och bildere av honom. Jag vet inte hur många center han hade men i frankrike hann jag besöka ett antal center ,bara i provence o Bourdeaux.